Man får bli jävligt förbannad också

Drog på mig mina gå-ut-och-gå-kläder.
Pulsklockan.
Kepsen.
Snabb-skorna.

Bara ipoden kvar.
Vilken skulle jag ta? Ska jag ta den med cd-bok eller musik.
Med cd-bok blir jag lugn och lycklig, med musik blir jag snabb och lycklig. Hmm, svåra val.

Hittar den inte. Letar överallt.
Inser snabbt attArielle har tagit med sig båda ipodsen in till stan.
Skickade iväg henne själv idag.
Om hon nu ska bli mamma borde hon kunna ta sig runt själv, tänkte jag.
Har mått illa av oro hela förmiddagen, för jag såg henne genom fönstret när hon gick. I tight svart topp och röda, sexiga snören på. Och gula hot-pants.
Vacker, ensam ung flicka klädd som, ja, som, fan alldeles för utmanande i den stan.

Och nu en stor fet jävla ipod också.
Så nu är jag ännu mera orolig.
Och förbannad.

Fan, jävla skit.
Ska jag behöva promenera och lyssna på mina egna tankar hela dagen? Har jag inte nog med mig själv ändå?
Satan, kan inte någon stänga av???
Vartannat steg.
Förbannad.
Orolig.
Förbannad.
Orolig.
Förbannad....