Jag frågade en vän som bor i södra Västindien om han kunde beskriva var hans ö låg i världen (förutom söder om St Lucia och norr om Grenada).
"Me have to analyze that", blev hans svar.
Kommer ni ihåg hur det var? Man trodde att allt skulle ordna sig - innan man var 25. Då skulle man veta vem man var, vad man ville. Skaffat personlighet, karriär, man, barn, hus, lycka och ett liv.
Sedan sköt man på det. Lite till, lite, lite till.
Faktum är att man kanske aldrig kommer på det. Vem man är. Vad man egentligen vill med livet.
Själv är jag 40, har varken skaffat man, barn eller karriär. Ett genidrag kan tyckas. Har dock ett hus, ett så kallat liv och försöker vara nöjd. Bitterhet klär inte mig, har jag fått höra.
Just nu spenderar jag nästan alla mina pengar på att åka fram och tillbaka till västindien. Ett tag kändes det som grejen, västindien. Just nu funderar jag på den. Återkommer om jag kommer på något.
Update: har adopterat ett barn från Karibien, fyller strax 42. Har precis kommit hem med den lilla och just nu är allting toppen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar