Idag har det hänt något med vår kommunikation.
I och med att Aliannas ordförråd är begränsat till i princip:
- mamma (som betyder typ allt)
- knough
- done
- hand
- down
- anan (banan)
- och gnäll i olika tonfall....
...så blir det en del gnäll i olika tonfall. Vilket jag har fått spunk på. Så jag har försökt att vägra - när hon tystnat har jag sagt: kan du säga mamma, snälla - i mitt mjukaste tonfall.
Sådär sinnessjukt har jag hållit på i en vecka nu.
Och idag bara, hon pussar på mig och boken när hon vill att jag ska sluta.
Och förut, när vi var på Anchorage så drog hon till med en högljutt gnäll, på gränsen till vansinnesutbrott. Jag bara tänkte, but why?
Och sa:
Men Alianna, nu skojar du med mig, va? Och så skrattade jag. Då gjorde hon också det.
(inga sådana tankar nu att ALLA känslor är tillåtna, det är dom, hon kan få bli tokarg. Om hon har skäl, eller vara skitgnällig. Om hon har skäl till det. Kan i och för sig aldrig se att det kommer att inträffa - så ser det mer som ett icke-problem.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det finns trevligare ljud än gnäll:). Fascinerande med alla varianter som finns i det ordlösa språket.Det är så gott när det övergår i något tydligare, mindre utdraget. Kram på er! Jag har rensat bland lite leksaker och lagt undan en lite hög till Alianna. Duplo, nalle och lite böcker.
Helena
ÅÅÅåh Helena, tack! Ser fram emot detta!!!
(låtsas att jag vet vad Duplo är dock, men det låter bra...typ något man bygger?)
Precis! Det måste vara ett intelligent namn eller så är du för smart för ditt bästa... Storformatslego!
Ha det bra, kram
/Helena
Skicka en kommentar